Midsommarfeeling

Inlägget gjort av Annika

Föreståndaren för Takaka camping gjorde klart vid gårdagens incheckning att det strängt är klockan tio som gäller för utcheckning, böter för varje påbörjad kvart är vad som möter dig om du vågar trotsa. Vi var snudd på brottsliga när vi rullade ut från campingen 9:59.

Anahata, yogacentret där Malin tillbringade ett par månader för några år sedan, var inknappat på gpsen. Sjukt konstigt att få besöka stället som faktiskt ligger på andra sidan jorden, väldigt avsides högt uppe i bergen i slutet på en grusväg som inte kan hantera några möten, särskilt inte med en campervan. Måste erkänna att jag var nära att överge bilen vid ett tillfälle och promenera resten av sträckan men så här i efterhand gick det ju bra att köra både upp och ner. Väldigt vacker körning uppför berget, utsikt över bergstoppar, hav och en hel del djur. Hugo fick hoppa ur bilen ett par gånger för att öppna och stänga grindar när vi åkte genom fårens hagar.

Yogacentret låg väldigt vackert och alla var väldigt vänliga trots att vi inte förannonserat vårt besök. Jag tajmade ett pass yoga nidra, en typ av avslappningsyoga, som hölls i en rund byggnad med högt i tak och ett litet talkfönster där den klarblå himlen skymtade. Vi stannade även för lunch, satt ute i solen på den gigantiska altanen, åt pasta och tittade ut över bergen. En väldigt bra start på dagen!

Efter energipåfyllning i dubbel bemärkelse var det dags att åka vidare, ner för berget och vidare ut på asfalt under hjulen. Har handlat blåbär, hallon och boysenbär från små vid-sidan-av-vägen-skjul längs med vägen. Till julafton blir det nog mer utav en midsommarmiddag än en julmiddag då sparris, bär och färskpotatis är i säsong nu. Skinka är ju i och för sig alltid i säsong men blir ju inte den där rätta känslan utan vörtbröd och grov senap.

I samband med sträcka-på-benen-paus och blåbärsköp gick vi över Pokororo swingbridge, en skraltig svajande träbro över ett strömt vattendrag. Hade kommit upp som ett ”interesting tips” i vår gps och ibland är det verkligen intressanta tips och ibland är det bara ställen utmarkerade på kartan. Den här var nåt mellanting.

Nu har vi parkerat bilen för en övernattning på Hope Saddle Lookout, en liten utkiksplats ett par hundra meter från highway 6. Detta är vår första free freedom camping. Betyder, förutom att det är gratis, att det inte finns rinnande vatten och att den enda toan som existerar är en mulltoa som inhyser en koloni humlor. Toan gjordes precis mindre attraktiv då campervanen intill tömde sin bajstunna i den. Vet helt säkert att det inte är okej att göra så.

Idag har vi varit iväg i elva veckor. Nu är det tack och godnatt dan före dan före dan före dopparedan.

 

Takaka

Inlägget gjort av Annika

Imorse lämnade vi McKee Memorial Reserve och styrde mot Abel Tasman National Park. Alldeles för dålig och sen skyltning gjorde att vi missade ett par bärställen, vissa hade till och med självplock. Vad vi inte missade var att tanka bilen. Trots att vi har kök, toalett och dusch (stockholmsdusch) så att vi karar oss känns det ändå inte så kul att bli strandade vid sidan av vägen.

Jag hade kollat upp ett par ställen jag ville till, bland annat Medlands Beach och Cleopatra’s pool längs med Abel Tasman Coast Track, men det visade sig att dessa ställen enbart kunde nås via båt eller ett par timmars vandring så istället körde vi till Rawhiti Cave. Det råder total torka här så bäcken som gick längs med vandringsstigen var snustorr, vilket gjorde det väldigt lätt för oss att ta oss över bäcken (vi gick helt enkelt bara på stenarna) och fortsätta in på vandringsstigen. Först en kilometer platt och sedan en kilometer brant uppför innan vi kom fram till målet, en grotta med phytokarst (typ stalaktiter som växer mot solljuset aka grottöppningen). Det var väldigt häftigt och svalkande med grottemperatur.

Därefter körde vi vidare till Wainui Falls för bad. Vägen dit gick längs med kusten, vattnet var ljusblått och såg väldigt varmt ut. Varnade för pingviner längs med vägen men vi såg tyvärr inga. Efter att vi parkerat vandrade vi till vattenfallet och hittade en väldigt mysig miniliten sandstrand bland stora stenar, perfekt badställe! Visade sig att vattnet var väldigt kallt, kanske 16 grader, så det blev inget långbad.

Nu har vi slagit läger i Takaka på Takaka Camping and Cabins. Efter att ha ätit kvällsmat på The Dangerous Kitchen och tvättat ska vi nu gå och lägga oss så att vi är redo för morgondagen. Godnatt!

En fjärdedel

Inlägget gjort av Annika

Måndag morgon lämnade vi Aussie Bay campsite och fick se hur de slingriga vägarna såg ut i dagsljus, tur att vi stannade där vi gjorde och inte fortsatte köra. Cullen point lookout blev nästa stopp för en andra frukost och promenad för mig och jobbtillfälle för Hugo.

Blev ytterligare ett promenad-/jobbstopp i Pelorus bridge nån timme senare. Jag vandrade till ett vattenfall som var med i en av Hobbit-filmerna, dock hade det varit så torrt de senaste dagarna att vattenfallet bara var rinnande vatten utmed ett berg och inte ens i närheten av ett forsande fall. Passade mig bra att det var torka eftersom jag gick i mina gympaskor. Fick min dos av blöthet sen när jag hittade ett superfint badställe med klippor och klart vatten precis bredvid parkeringen.

Efter bad körde vi vidare till Okiwi Bay, tydligen bra ställe om man är sugen på att se delfiner och valar. Tog en promenad längs med stranden när vi kom fram, väldigt lågt tidvatten så vi kunde gå långt ut och spottade lite musslor och ostronskal.

Imorse lämnade vi Okiwi Bay och högt tidvatten så där vi gick igår var långt under vatten. Körde en kort sträcka till Goat Hill Track för att ta en kort promenad till utkiksplatsen och se ifall vi kunde få syn på några delfiner eller valar. Varken delfiner eller valar för vår del.

Nelson var nästa stopp för att fylla på skafferiet och för storstadsupplevelse. Trevlig stad med ett kommunhus som nog inte lämnar någon oberörd. Tänk betong, parkeringshus och brutalism i ett.

Nu har vi slagit läger på McKee Memorial Reserve och är redo för att sova. Idag var åttonde dagen med husbilen, tre veckor kvar innan det är dags att lämna tillbaka den i Auckland.

Fredag till söndag

Inlägget gjort av Annika

Sen omsider men nu kommer äntligen ett inlägg.

I fredag lämnade vi Clifton motor camp, havsutsikten och raserade vägar och körde in till Napier för att besöka Monsieur Macaron. Hugo hade läst om denna fransman som gör fantastiska macaron och croissanter. Han håller hus i en liten lokal mitt inne i ett industriområde och ser man hans Citroën utanför lokalen är han där, annars inte. Vi hade tur och fick med oss ett par macaron och några vingårdstips därifrån, tyvärr vara alla croissanter slut.

Stannade på rekommenderade Ash Ridge Wines för vinprovning och lunch innan det bar vidare. Det var långt mellan bensinmackarna så blev att vi körde lite på reservtanken innan vi lyckligtvis hittade en gammal tant som inkluderade ”bensinstation” och postkontor i sitt lilla livs i Ongaonga. Med full tank körde vi vidare till Junction Wines, en vingård som drevs av en föredetta rugbyspelare och hans fru. Ett väldigt stolt och pratglad fru som guidade oss runt i deras hus bland lagtröjor och pokaler medan vi fick smaka oss igenom deras viner som alla hade rugbyrelaterade namn. Vi köpte med oss ”Pastime”.

En stor grej här är ”ice cream with real fruit” vilket i princip är vaniljglass med frysta bär som de kör i nån krossmaskin så att det kommer ut en mjukglassvirvel med vald bärsmak. Vi stannade vid ett sådant ställe i Woodville och det var väldigt gott. Målet var sedan att ta oss till Farmhouse Cheese, en ostbutik där damen som gör osten vet vilken ko mjölken kommer ifrån. Kanske förklarligt eftersom hon bara har två kossor enligt omdömena. Tyvärr blev det ingen ost för oss då de hade stängt när vi kom fram men vi kunde se korna. Blev många mil under fredagen, en färja till sydön tidigt måndag morgon (trodde jag, mer om det längre ner) behövde passas så det var bara att köra på.

Fredagskvällen och lördagen spenderades på Holdsworth camping area, en väldigt mysigt campingplats som låg i en dal. Dessutom låg den precis vid ingången till Tararua Forrest park så jag passade på att vandra två leder, Rocky Lookout och Donnelly flat, medan Hugo jobbade. Ormbunkarna som växer här är väldigt häftiga, de är stora som palmer och skapar en urskogskänsla. Flöt en bäck genom skogen som visade sig ha naturliga pooler, bara ett par meter från där vi parkerat bilen. Stenstrand, klart och ljummet vatten. Var väldigt skönt att bada efter promenaden. Holdsworth har utan tvekan varit bästa campingstället hittills.

Under lördagseftermiddagen lämnade vi Holdsworth och åkte in mot Wellington, passerade bland annat mysiga Carteron och Greytown, den senare hade vunnit pris för Nya Zeelands vackraste småstad 2017. Var dags att tömma respektive fylla på de olika tankarna som inte innehåller diesel så blev ett sådant stopp i Featherston. Hugo blev ansvarig för färskvattnet och jag åkte på avloppstunnan. Lägligt, för Hugo. Efter Featherston åkte vi mycket slingriga bergsvägar, påminde lite om vissa bergsvägar i Verdon Gorge i Frankrike. Vi hann även med ett stopp där Rivendell spelades in, själva platsen var mest platt gräsmatta men det fanns en hängbro som gick över en bäck som var lite mer spännande. Checkade sedan in på Wellington’s Kiwi Holiday Park för en natt innan den planerade heldagen i Wellington innan tidiga måndagsfärjan.

På söndagsmorgonen vaknade jag med ett ryck, sträckte mig de fåtal centimetrarna till skåpet där färjebiljettena låg. Mina farhågor besannades, färjan skulle gå om 30 min och inte 24 timmar och 30 minuter. Smått mentalt breakdown. Övervägde om vi skulle hinna köra till färjan men vår checkin var redan passerad.

Efter en dusch och en humörhöjande föning körde vi in till Wellington för att se om det var möjligt att boka om trots att vår färja redan gått och ja, det var det! Tacka för att Nya Zeeland är väldigt mån om att husbilsturisterna ska få en så bra semester som möjligt. Bokade in oss på kvällsfärjan vilket gjorde att vi ändå fick en heldag i Wellington. Började med att köra upp till toppen av Mount Victoria, äta frukost och kolla på utsikten. Därefter blev det en tur runt i staden, besökte en marknad vid vattnet, drack öl i solen och handlade lite julklappar innan vi åkte till terminalen, denna gång i väldigt god tid innan avgång. Vid incheckningen fick vi en folder med info om alla vägarbeten och avstängda vägar på grund av jordbävningen 2016, bra start på sydön.

Spelades jullåtar i restaurangdelen på färjan så fick lite adventsfeeling som förstärktes av att det var beckmörkt ute på grund av midnatt. Efter att fått igång helljuset gjordes första mörkerkörningen med husbilen till Aussie Bay campsite för en övernattning. Extremt smala och slingriga vägar dit och på morgonen insåg vi att vi varit väldigt nära att parkera vid ett stup.

Stillahavssovrum

Inlägget gjort av Annika

Gårdagen var fullspäckad med händelser. Först Hobbiton, som inte bjöd på några hobbitar men däremot extremt mycket fascinerande fakta hur allt hade byggts upp, sedan Redwoods Treewalk (nattvandring på hängbroar högt uppe i träden i en upplyst skog) och därefter en kort nattkörning till Lake Okareka för övernattning. Såg ingenting när vi gick och la oss och på morgonen vaknade vi upp till en utsikt över en vacker sjö. Både Hobbiton och Redwoods var absolut värda ett besök, båda som en saga fast på olika sätt.

Idag har det blivit en relativt långt färd med bilen, har kört längs med Thermal Explorer Highway från Rotorua till Napier. Började regna och blåsa kraftigt så vi gjorde ett litet stopp vid Waipunga Falls och passade på att laga lunch. Smidigt att inte behöva leta matställen eftersom vi jämt och ständigt har med oss vårt kök, dessutom ingen sträcka mellan bilen och maten och nära till toaletten. Perfekt. 

Väldigt fin väg att köra, skiftande natur och väder. Nu har vi parkerat bilen på Clifton motorcamp, precis vid stranden med utsikt över Stilla havet. Eftermiddagen och kvällen har bjudit på tvättning, pussel och försök till att bada i havet. 

Är kanske inte så spännande att läsa bloggen just nu utan bilder. Skriver nu mest för att komma ihåg vad vi göra varje dag. Kommer bli bättre sen när vi har ett mer permanent och pålitlig internet, då kommer en massa bilder! Idag har vi varit borta i 10 veckor och det är bara 10 dagar till julafton. 

Till Hobbiton 

Inlägget gjort av Annika

Igår vandrade jag lite i bergen i Te Aroha medan Hugo jobbade. Jobbig bergsklättring uppåt men nästan värre att gå nerför. 

Till lunch körde vi bort till Wairere Falls, packade upp picknickmöblerna och åt lunch på parkeringen med utsikt över kohagar och berg som påminde om dem i Sound of Music. Jag tog en eftermiddagsvandring till vattenfallet, så mycket bättre vandring än vad förmiddagen bjöd på. Intressantare vandring med stora stenar, bäckar, djungel och en blandning mellan plant, slingriga stigar och brant. 

Checkade in på Opal Hot Springs & Holiday Park till kvällen, grillade, badade i de varma källorna och började titta på Sagan om de två tornen. En mycket bra kväll.

Nu sitter vi på en restaurang i Matamata, njuter av wifi, 25 grader och väntar på lunch innan vi beger oss till Hobbiton.  

Kom på att det är Lucia idag, har varken blivit några lussekatter eller sånger men jag vaknade väldigt tidigt imorse av att det blev ljust. Vår Lucia blir inte med pepparkaksgubbar och tärnor utan med hobbitar och små hobbithus. Kul att få en liten dos av utklädnad och jippo i alla fall. 

För övrigt extremt många tyskar i husbil här så det känns lite som husvagnssemester i Europa. Vet inte vad som är mest exotiskt att komma hem med, en trafikskylt med en älg eller kiwi. 

Vi hade i alla fall tur med vädret

Inlägget gjort av Annika

Då (i fredags) var det återigen dags för en mellanlandning i Melbourne. Denna gång gick det dock inte lika smidigt som förra gången.

Efter ett smärre stressmoment gällande vilket drivmedel vi skulle tanka på bensinmacken cirka fem minuter innan hyrbilen skulle återlämnas kom vi fram till Hobarts miniflygplats. Hugo hade kollat inresereglerna för Nya Zeeland och det behövdes inget särskilt visum. Kom fram till tjejen i disken, lämnade av väskorna, fick standardfrågorna om vi skulle dit på semester eller jobba och om vi hade en utresebiljett och skojade lite om att vi inte visste hur länge vi skulle vara där men att vi i alla fall bokat en campervan för en månad. Hon tittade allvarlig på oss och säger att hon inte kan checka in oss om vi inte visar upp en giltig utresebiljett. Ajdå.

Vi fick, lite stressat och uttittat, gå ur kön med våra väskor, slå på wifi, fram med dator, kontokort och börja fundera på vart vi ville åka efter Nya Zeeland, när vi vill åka och från vilken nyzeeländsk stad. Många frågetecken att lösa i en ytterst tidspressad situation. Slutade med att vi hetsbokade flygbiljetter till Singapore från Auckland 18 januari.

Efter att ha haft ytterst begränsat internet under helgen i Auckland (som för övrigt inte var en så imponerande stad) har vi nu äntligen (gratis) wifi, i alla fall för kvällen och natten, här på Te Aroha Holiday Park. Mer intressant för er att veta är att vi är här i vår campevan! Jag var lite orolig för att köra en så stor bil men det har gått bra. Flygresan hit med Air New Zealand bjöd förutom på ett antal filmer om hur det är att köra i Nya Zeeland även på en av de bästa säkerhetsgenomgångsfilmer jag sett, se här.

En positiv överraskning med bilen är att den har en inbyggd utomhusgrill, så ikväll grillade jag kyckling till middag. Vi befinner oss också i en ny tidzon, 12 timmar tidsskillnad från Sverige så nu är det läggdags för oss. Vi har bäddat om matplatsen till säng och har utsikt över berg, hästhagar och grannhusbilar.

 

Hundskräcken

Inlägget gjort av Annika

I tisdags checkade vi in hos Craig och Adam (och deras två gamla och smått överviktiga hundar) i Collinsvale. Det ligger, som man säger, ute på landet och är väldigt lugnt och fridfullt. 

Har haft dåligt wifi så kommer en snabb sammanfattning nu och följer upp med bilder och mer utförliga berättelser i senare inlägg. 

I tisdags tog vi en tur till östkusten, åt fish and chips, körde på grusvägar genom nationalparker och fotade en massa myrpiggsvin innan vi anlände till Collinsvale. Åt en spännande hamburgare med ägg och ananas till middag från ett ställe som agerade både mataffär, blomsteraffär, mack och restaurang. 

I onsdags tog bilen upp till Mount Wellington, det var dimma och man kunde praktiskt taget se dimman dra in. Efter lunch tog jag en promenad i området, djungelvandring i Myrtle Forest. Det var också igår jag insåg att det läskiga djuret här i Australien har hittills varit hundarna. Finns väldigt många här i området som skäller aggressivt, inte är kopplade/inhägnade och av varianten ”stor vakthund”. Inte kul när de kommer rusande mot en och man inte kan se varken husse eller matte inom synhåll. 

Idag har vi vandrat i Mount Field nationalpark, sett många fina vattenfall och extremt höga träd. Nu ska vi iväg och äta kvällsmat! 

Mona

Inlägget gjort av Annika

Igår var vi alltså på MONA, Museum of Old and New Art. Regn, vinstockar och en lång kö till entrén välkomnade oss.

Coolt museum som delvis låg insprängt i berget. En konstinstallation läste nyheterna och spottade ut vissa ord som ett vattenfall.

The Museum of Everything var på plats, fanns så mycket att se. Kista, vapen och flygplan.

Dock en aningen övermäktigt efter ett tag så vi tog en lunchpaus och var sen redo för kryptolabyrinten.

Och, Cloaca machine! En maskin som imiterar mänskliga matsmältningen och som hade fått mat under förmiddagen och nu var redo att gå på toa.

Många människor satt bänkade, redo med kameran för att fota bajs.

Avslutningsvis gick vi förbi denna man som stilla satt på ett podium och visade upp sin tatuerade ryggtavla. När han dör ska han flås och huden ramas in och tillfaller den konstsamlare som köpt den tatuerade huden för 150 tusen euro.

Idag har vi gjort Hobart. Butiker, restauranger och barer. Imorgon flyttar vi ut från vår lägenhet i New Town och checkar in hos Craig och Adam i Collinsvale.