Igår åkte vi som sagt till Monaco, tog bara 25 minuter dit med pendeln och kostade inte mer än cirka 4 euro.

Från stationen promenerade vi bort till Café de Paris och  Casino Monte Carlo och sedan längs med vattnet (fast inte nere vi strandkanten utan högt upp) tills vi kom till en av hamnarna.

Även om det inte råder högsäsong var det en hel del stora och lyxiga båtar som låg förtöjda, vissa som låg på gränsen till att liknas vid mindre kryssningsfartyg.

Besättningen på de olika båtarna jobbade för fullt och fendrarna (inte i bild här) var lika stora som min saccosäck hemma.

Båt med tydlig grafisk profil. Besättningen hade dödskallen på tröjorna.

Dolde sig en liten badstrand när jag tittade ner från strandpromenad-muren vi promenerade på. Hade jag haft badkläder med mig hade det blivit ett dopp.

Första stoppet var Musée océanographique, ett museum jag starkt kan rekommendera, extremt vacker byggnad både exteriört och interiört samt en massa kul havsrelaterade djur och växter, både i levande och dött utförande.

Museét, som lätt kan misstas för ett palats/slott/borg, låg längst ut på en klippa och det var brant stup när man tittade ut från fönstrena. Inget för höghöjdsrädde Hugo. Fiskar, maneter och skelett.

Haute couture dykardräkt.

Haute couture kamoflagedräkt.

Haute couture fjäderdräkt.

Utställningen Borderline av Philippe Pasqua blänkte.

Blev lunch i vad jag tror man skulle kalla gamla stan, jag åt helgrillad fisk som servitören rensade vid bordet och Hugo drack en 75 cl öl.

Hela Monaco är byggt på en bergssluttning ner mot vattnet så det var många slingriga vägar i uppförs- och  nedförsbackar och alla hus såg ut att ha, mer eller mindre, havsutsikt. Fanns en hel del allmänna hissar som transporterade en upp och ner om man inte orkade/kunde gå i alla backar.

Byggboom rådde och det var en stor blandning av gammalt och nytt, utsmyckat och stramt.

Efter lunch var siktet inställt på Jardin Exotique, en botanisk trädgård vars flesta växter är olika sorters kaktusar. Dock hade de strul med sin kortläsare och vi hade för lite kontanter på oss för att kunna betala inträdet så vi fick stå utanför och sukta och kolla på utsikten.

Blev en promenad tillbaka till tågstationen men innan vi tog tåget tillbaka ville jag tillbaka till ett superhäftigt galleriaområde. Dock tog batteriet i kameran slut precis när vi kom fram, ni får googla Les Pavillions Monte-Carlo istället. Det var ungefär som att gå på en slingrig stig bland ett gäng högblanka champinjoner. Vi hade planerat att gå till en restaurang, Chat noir chat blanc, här i Nice på kvällen men jag somnade i soffan och Hugo var inte överdrivet entusiastisk över att lämna lägenheten så det blir restaurang ikväll istället.