Imorse kl nio hade H&M släpp för sitt designsamarbete med Erdem. Jag var där strax efter nio och ställde mig i en kö som bestod av ca 30 pers, fick ett gulsvart HMxErdem-”festivalarmband” och bevittnade hur en äldre man i svart trenchcoat med walkie talkie instruerade hur de cirka tio säkerhetsvakterna skulle hantera det icke-existerande kaoset. Upplägget visade sig vara att släppa in 15 pers i taget i en avspärrade del, ge dessa 15 personer möjlighet att shoppa i lugn och ro utan trängsel i en kvart för att sedan tömma utrymmet och släppa på 15 nya personer. Det hade kunnat vara en behaglig shoppingupplevelse om det inte varit för att det var förbjudet att använda provrummen, ville man prova nåt fick man köpa plagget, gå till provrummet utanför den avspärrade delen och om det inte passade behövde man ställa sig sist i kön för att kunna lämna tillbaka. Inte bra. Jag panikköpte en tröja strax efter att butikspersonalen basunerat ut att det bara var fem minuter kvar att shoppa. Tröjan visade sig vara för liten när jag kom hem och provade, tur att det är 30 dagars öppet köp.

Tog en tur in om matbutiken efter min shoppingupplevelse och lyckades komma över något som varit nästintill omöjligt flera dagar i följd, nämligen smör! Det är rådande smörbrist här och det finns bara margarin på butikernas hyllor.

Efter yogan (nu inne på dag 17 av 30) lagade jag en sötpotatissoppa med ingefära till lunch och därefter blev det alldeles för mycket mobilsurfande vilket gjorde att jag inte kom ut på en promenad förrän vid tre. Gick längs med strandpromenaden och det var riktigt blåsigt, påminde mig om vinden i filmen Chocolate som påminner om att det är dags att ge sig av. Väldigt passande eftersom vi håller på att boka biljetter för att ge oss av till Perth.

Ikväll åt vi på en kinesisk restaurang, Le Mandarin. Det var gott men inget speciellt.