Snart är det dags för oss att åka till flygplatsen här i Kuala Lumpur, kul!
Idag har vi packat och planlöst vandrat runt mellan köpcentrumen här i KL. Jag har nog aldrig varit i en stad med så många köpcentrum som KL, det ligger åtminstone två i varje kvarter, har oftast fler än fyra våningar, flera foodcourts och inga vakanta lokaler. Förra gången vi var här var vi inne i ett sexvånings köpcentrum med enbart elektronikbutiker. Alla köpcentrum är inte nischade på det sättet men verkar finnas ett par som är nischade mot elektronik.
Nu är det dags att hoppa in i taxin och åka mot flygplatsen. Efter lite mer är 17 timmar inklusive mellanlandning i Doha landar vi i Sverige. Ska bli skönt att sova i egen säng, äta fjällfil och träffa alla igen.
Kort summerat har vi varit borta i cirka fem månader, hunnit med att besöka Nice med omnejd, Perth, roadtrip i Maragaret River-regionen, Tasmanien, husbil i Nya Zeeland, Singapore, Bali och tågluff i Malaysia. Många ställen jag gärna skulle besöka igen men också sugen på att upptäcka svenska smultronställen.
Ses snart Sverige!
Väldigt många våningar kräver väldigt många symboler i hissen.
Utsikt över parker nedanför, solfångarna på taket i fint mönster.
Hej hej torn ett!
Promenerade tillbaka till hotellet via underjordiska gallerior och luftkonditionerade gångar. Efter att ha checkat ut från vår hotell, The Journal, tog vi uberbillig Uber (cirka 15 kr för 20 min resa, kostade cirka 10 kr för oss att åka kollektivt med monorail) till centralstationen. Har varit väldigt smidigt att resa med tåg i Malaysia, anar dock att resenärerna på detta tåg inte är av samma åsikt.
Ingick ett litet mellanmål i den fyra timmar långa resan till Butterworth. Det plus att de visade Kung Fu Panda gjorde att det nästan kändes som att vi flög.
Bredvid oss satt två äldre damer. De satt och åt vad som liknade färskpotatis. Frågade och fick på köpet smaka ett par ”potatisar”, eller langsat som de heter på riktigt. Helt annan smak än potatis, det var väldigt gott. Sött, kompakt, lite slajmigt fruktkött, nästan som att äta gele.
Damerna var på väg till den enas syster i Ipoh och vi berättade att vi var på väg till Penang och därefter till nåt sol- och badställe. Det senare var något de inte alls kunde förstå, de ville vara så vita som möjligt. Blekning av huden är väldigt stort här, går att köpa krämer på de flesta apotek och reklam lite varstans. Bland annat denna. 
Dörrarna gick dock inte att stänga, trots informationen om böter på 1000 ringgit om dörren är öppen när tåget är i rörelse.
Blev du påkommen med att röka kunde du i värsta fall få både böter och fängelse.
Utsikt från tåget, en liten malaysisk by.
Små oljepalmer i rader och gummiträd i bakgrunden. Småskaligt i jämförelse med många av de andra plantagen vi såg.
I Gemas var det dags att byta till ett modernare tåg och handla lunch.
Framme i KL och 35-gradig värme!
Återkommer med bilder och berättelser hur våra två dagar i KL har varit men först ska vi åka upp i Petronas Twin Towers och därefter bär det vidare med tåg till till Butterworth och Pinang.