Fickparkering

Inlägget gjort

Vi hann med väldigt mycket under vår femdagarstur men långt ifrån allt. Vi var i regionen samtidigt som mat- och vinfestivalen Margaret River Gourmet Escape pågick, men det blev inget besök till Gourmet Village vilket kan kännas lite trist såhär i efterhand. Margaret River Chocolate Company var inte värt ett besök, vilket man ändå hade trott baserat på namnet. Även om det var en trevlig miljö var chokladen inget speciellt. Bra dagar med fin natur och mycket bilkörning.

Det märks verkligen att bilen står i fokus som transportmedel här i Australien, grundat på de städer vi besökt. Exempelvis är fickparkering inget man behöver kunna här, parkeringsfickorna är helt enkelt tillräckligt stora för att enkelt köra in och ut en Hyundai Tucson utan vidare manövrering. Här i Cowaramup, en pytteliten stad mitt ute i ingenstans som förälskat sig i kor.

Det var kor i alla dess former överallt och ska tydligen finnas en festival där alla invånare klär ut sig till kor.

Ett annat tecken på att bilen regerar här är att fotgängare ska lämna företräde för bilarna, såvida inte motsatsen tydligt är utmärkt vid övergångsställena, typ med trafikljus eller en stor rund gul skylt med ett par fötter på. Majoriteten av övergångsställen här har inga zebraränder utan trottoarkanterna är fasade vid de ställen där det är lämpligt att gå över. Skulle man ha turen att hamna vid ett övergångsställe med trafikljus får man dock nöjet att lyssna till en en dragen ljussabel när det slår om från rött till grönt för fotgängare.

Vaknade imorse av pågående byggarbeten precis utanför dörren, härlig väckarklocka. Oväsendet till trots blev det en förmiddag hemma innan vi gick ut för lunch, denna gång till södra delen av Fremantle. Hamnade på Ootong & Lincoln, där vi, förutom god mat, fick juice i kannor.

Fina regnbågszebror runt husknuten som var klappvänliga.

Fortsatte gatan ner och hittade dessa fantastiska muralmålningar.

Kvällen spenderades nere vid hundstranden, det var fler än vi som var intresserade av picknickmaten om man säger så.

Imorgon väntar jobbmöte för Hugo och minigolf med Fanny.

Sand i stora lass

Inlägget gjort

Vaknade upp på söndagsmorgonen i ”pysselrummet” och åt frukost i form av vit rostmacka med marmelad, te så starkt att det såg ut som kaffe och supersöt vaniljyoughurt. Sockerchockad och redo för dagens äventyr.

Sedan var det dags för Busselton Jetty och vi hann precis med tåget. Det var ett tåg med specialeffekter, precis innan det startade spelades ånglokseffekter ut i högtalarna, allt för den rätta känslan för vem hade inte velat åka ångtåg 1,7 km ut på en smal träpir.

Tåget tog oss till ett av världens sex undervattensobservatorium och 8 meter under havsytan.

Det var häftigt att stå vid ett av fönstren och se ut och upp.

Färgglada koraller och fina fiskar.

Perth är världens mest isolerade miljonstad och det KS man förstå när det är så långt till nästa storstad.

Promenerade tillbaka och mötte tåget och en glad lokförare.

Efter lunchstopp påThe Shed och osthandling på Margaret River Dairy Company åkte vi ner till Margaret River och Surfers Point. Förutom surfing skulle det vara ett bra ställe att se val och delfin på men vi såg inga när vi var där.

Paparazzi och bonnbränna på plats.

Några tappra surfar som var ute och fångade vågorna. Hade tydligen varit tio meter höga vågor tidigare men lugnat ner sig lagom till att vi kom.

Jag hade stranden helt för mig själv.

Hej hej!

Vi körde sedan vidare ett par hundra meter för att komma dit Margaret River har sitt utlopp och möter havet. Väldigt vackert.

Jag passade på att bada. Väldigt höga vågor som rev upp och kastade runt en i sanden, så pass att jag fortfarande plockar sandkorn ur hårbotten och har skrapmärken på ben och armar. Varmt, skönt och salt var det!

Medan jag duschade bort ett sandslott alternativ en mindre kommuns halkbekämpning ur bikinin spanade Hugo in bilarna på parkeringen. Fanns många campervans, bilar med snorkel (syns tyvärr inte på denna bild) och en rymdpimpad bil.

Körde sedan vidare mot resans enda besök på vingård, Knee Deep. Låg väldigt rofyllt mitt ute i ingenstans (som i och för sig de flesta vingårdar gör här eftersom att allt är anpassat till att du transporterar dig med bil).

Inte riktigt skördedags än.

Efter vi checkat in på Clifton motel i Bunbury tog vi oss ner till stranden för en solnedgångspicknick.

 

 

Ölfarm

Inlägget gjort

En lugn dag i Fremantle idag, Hugo har jobbat och jag har tagit några promenader och inhandlat ett par flipflop. Var ute en halvtimme mitt på dagen utan solskydd, trodde inte att det var nödvändigt för en så kort tid. Tji fick jag, har nu illröda axlar som tydligt visar axelremmarna från ryggsäcken. Hemmakur med yoghurt pågår nu.

Ikväll var kusin Fanny här, vi lagade mat, drack vin från vingård jag och Hugo besökte i Margaret River och bokade in minigolf på nyöppnat ställe på fredag.

Nu kommer redogörelse för delar av den gångna roadtripen, som enligt kvittot från Europcar bestod av 145 mil.

Efter att vi i fredags checkat ut från Quality Hotel Lighthouse i Bunbury körde vi en bit, fick se både påkörd känguru och stor ödla som motades bort från vägen med pirra, innan det var dags för picknicklunch. Förutom en halt fiskmås gjorde denna papegoja oss sällskap.

Körde sedan upp till Cape Naturaliste Lighthouse.

Tyvärr var området kring fyren avstängd för renovering och utbyggnad så det fick bli ett parti fyra i rad istället.

Fanns som tur var andra vandringsleder än den vid fyren i närheten, dock blev det inget av dem heller men på grund av andra anledningar.

Sedan bar det av till Yalllingup Maze, ett spel- och lekcafé med labyrinter och annat kul.

Efter att ha rastat benen ett tag körde vi till Maragaret River Chocolate Company, inte så värst imponerande som vi hade hoppats på. Fanns massvis med choklad men mest i form av choklad som guldtacka, choklad som djur, choklad i vinglas osv. Fikade, chokladkaka och varm choklad som enligt Hugo var okej men inget särskilt.

Sedan styrde vi bilen mot eftermiddagen och kvällens höjdpunkt, Bazzar Night på The Beer Farm. Ett ölbryggeri som riggat liveband, foodtruck, marknadsstånd och massa glada människor.

Fanns Flipper, som vi spelade och som Hugo vann.

Ölbar med utsikt över öltillverkning.

Hugo glad efter att ha köpt en termos att fylla med två liter öl.

Olyckligtvis råkade locket gå upp en stund senare när vi satt i bilen så att hälften rann ut i framsätet. Lyckligtvis luktade bilen inte sunk och det fanns tillräckligt mycket öl kvar för att räcka till ett par glas när vi kom fram till kvällens boende, Siesta Park Holiday Resort. Mycket lyxigt då sängarna var utrustade med elektriska värmefiltar.

 

 

Slut på roadtrip

Inlägget gjort

Sista dagen på vår roadtrip och vi avslutade med en natt i Bunbury, samma stad där vi också spenderade resans första natt, på Clifton motel. Nu sitter vi på hotellrummets tillhörande balkong och äter frukost och njuter av vädret och (havs-)utsikten innan det är dags att köra tillbaka till Perth för att lämna tillbaka hyrbilen. Har bokat en Airbnb-lägenhet i Fremantle fram till söndag så kommer bli att utforska den staden för ett par dagar.

Haft väldigt bra dagar i Margaret River-regionen, så mycket att se, äta, dricka och göra och vi har knappt skrapat på ytan. Jag tyckte det bästa var Surfers point och Rivermouth vid Prevelly.

Hugos bästa var Bazzar Nights på The Beer Farm.

Fler inlägg om resan när vi får wifi igen!

 

Kattmannen

Inlägget gjort

(På grund av dåligt wifi kommer detta inlägg upp idag, fredag, men skrevs igår.)

Just nu är vi i Bunbury, första stoppet på vår första australienska roadtrip. Tog en promenad nere vid stranden i hopp om att se solnedgången men det var alldeles för mulet för det.

Supergod middag på Market Eating, bland annat en öldonut med grillad jappkräfta (yabbie på australiensiska och ja, jag var tvungen att googla på vad yabbie var och detsamma vad gäller jappkräfta).

Tack vare få, men ack så viktiga, erfarenheter av storleken på den australiensiska normalportionen beställde vi in mindre än vad servitrisen rekommenderade men det slutade ändå med att vi fick in för mycket mat. Inte konstigt att det finns väldigt många tjocka människor i det här landet.

Onsdagsförmiddagen på en tur till ett område i Perth som heter Northbridge för ytterligare en erfarenhet av stor normalportion, denna gång i form av friterad kyckling och pommes frites på restaurangen Chimek. Gott men som sagt, alldeles för mycket mat. Tog även en tur in om en intressant kryddbutik, de hade allt från kaffe, te till salt, kanel och annat doft- och smakrikt.

Kunde även köpa torkad frukt, här en hel klase vindruvor.

På efter eftermiddagen var det dags att äntligen träffa Fanny! Möttes upp vid en marknad och efter att ha kollat in plantorna och foodtrucken sen begav vi oss till Northbridge.

Match mellan Australien och Honduras, Fanny och jag var, förutom en av bartendrarna, de enda tjejerna på stället. Fokus låg dock inte på detta utan på att Australien vann!

Middag på The Hummus club, deras koncept gick inte att misstolka.

Utomhusbio stod sen på agendan och vi begav oss till Northbridge Piazza, tog varsin saccosäck och kollade på Miss Peregrine’s home for peculiar children.

Välbehövlig sömn innan dagens äventyr, dels vänstertrafiken och dels Cat Café Purrth. Det sistnämnda ett café i stadsdelen Subiaco där du fikar med fyrfota (en var trebent) allergitussar.

Hugo var i extas.

Efter att vi hämtat ut hyrbilen (stort land, stor bil) blev det lunchpicknick vid stranden, lyckades hitta skugga i den 32-gradiga hettan. Även om det är en utmaning funkar det bra att köra i vänstertrafik, dock har jag råkat sätta igång vindrutetorkarna istället för blinkers ett par gånger. Imorgon fortsätter vår roadtrip mot Busselton och Margaret River.